Går ut igenom dörren



Samtidigt som jag känner att jag börjat hitta min väg här i livet känner jag mig mer vilse än någonsin. Huvudet hänger inte riktigt med och de lever dit eget liv. Precis som förr. Jag är rätt nöjd med min tillvaro. Allt flyter på och jag andas lätt. Men sen kommer den där sprickan jag så lätt snubblar på och fastnar. Går som i små cirklar fast allt är spikrakt. Ett steg fram och två steg tillbaka. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Instagram